Som vi alla vet är en stor del av brottsligheten i Sverige begångna av invandrare. Ilmar Reepalu, högsta chefen i Malmö, är såklart fullt medveten om detta och föreslog nyligen att man ska ge ut temporära medborgarskap, som då kan tas tillbaka om de inte sköter sig, som ett steg för att stävja invandrarbrottsligheten. Reepalu beskrev att invandrarna sköter sig fram tills dess att de fått svensk medborgarskap, därefter sätter de igång på allvar med sin brottsliga bana.

Men detta temporära medborgarskap, som enligt Reepalu skulle ges ut snabbare, ändrar inte speciellt mycket i sak. Om nu den soon-to-be kriminella invandraren bara väntar på att få sitt medborgarskap kan han lika gärna vänta ut det temporära medborgarskapet och sedan sätta igång. Ungefär på samma sätt som idag. Det enda som ges är att han får någon form av medborgarskap tidigare, vilket inte är önskvärt.

Nej, istället bör man på allvar fundera över om och i så fall under vilka omständigheter man ska ge ut medborgarskap. Jag ser hellre att man endast ger ut medborgarskap till de som varit i landet i 10-15 år innan medborgarskap ens övervägs, samt funderar allvarligt på vilken typ av invandring vi accepterar till Sverige. Vissa invandrargrupper och kulturer är mer benägna att begå brott än andra. Det mest rimliga är att vi börjar i den änden…

SvD SvD SvD DN DN

Denna gången är det återigen det ökända TT som bestämmer sig för att citera ännu en ”expert” vad gäller kravallerna i Rosengård för ett par år sedan. Här kommer citatet:

–Det fanns inga religiösa tecken i kravallerna på Rosengård, det var bara den utlösande faktorn. Framför allt handlade det om att det inte finns så mycket för de äldre ungdomarna att göra i ett område där antalet ungdomar fördubblats sedan området byggdes, säger Margareta Popoola, docent i internationell migration och etniska relationer vid Malmö högskola.

Alltså, har man inget att göra kan man väl lika gärna bränna bilar, hus och lite annat smått och gott och sedan toppa det med lite hederlig stenkastning. Gärna attackera brandmännen också när de kommer. Allt detta för att man inte har något att göra!

Det låter som det är en naturlag – har ”ungdomar” inget att göra leder det automatiskt till denna typen av våld. Ja, så är det bara.

Förutom att det bara är så i vissa områden, typ Rosengård och liknande platser. Rosengård som för övrigt har fler fritidsgårdar per capita än någon annan stadsdel i Malmö och som formligen får pengar kastade på sig i olika mångkulturprojekt. Ändå har de inget att göra. De hade kunnat ta sig in till stan som alla andra ifall man vill hitta på något speciellt men… nej, bränna bilar istället.

Förresten, alla de fritidsgårdar som ska sysselsätta alla ungdomar verkar inte vara allt för uppskattade alltid. De kanske inte är tillräckligt roliga?

De kastar sten på oss. Så löd larmet från Apelgårdens fritidsledare på måndagskvällen efter att ett tiotal ungdomar kastat sten mot fritidsgården.

Det är inte första gången som fritidsgården utsätt för stenkastning. Under det senaste året har ett gäng ungdomar förstört fönster, kastat sten på cyklister på Sjöblads väg och mot huset som Apelgården ligger i.

SvD

Sydsvenskans reportage Malmö under ytan rosas av alla på Internet, bloggar och Twitter idag. Artikeln avslöjar hur näringsidkare från Mellanöstern utnyttjar illegala muslimer i svartarbete, samtidigt som de själva tjänar storkovan.

Bloggan Muslimska Friskolan kontaktade redan i natt TT för att de skulle sprida nyheten som de kände till. På morgonen hade inget hänt. Då kontaktades TT igen och ingenting har fortfarande hänt trots att TT läst hela artikeln och finner den avslöjande. Likaså har SVT Sydnytt kontaktats.

All media tystar nu ner artikeln och varken refererar till den eller delger sina läsare informationen. Trots att det rör sig om en större härva än den SVT:s Uppdrag Granskning avslöjade om korruption i Göteborg och som all media hakat på.

och även denna:

Allvarligast är ändå att bloggen Muslimska Friskolan lämnat uppgifterna till Skånepolisen och Skattemyndigheten om dessa muslimska näringsidkare och deras svarta arbetskraft genom åren, med detaljer om exakta timlöner och slavarbetstider. Idag flera år senare avslöjar Sydsvenskan att polisen tvingas göra nya tillslag mot samma muslimska näringsidkare. Det hjälper alltså inte att polisen har full insyn. Kriminaliteten fortsätter för att böterna är så låga, om näringsidkarna ens får böter.

Mycket riktigt så ser jag inget om det förutom i Sydsvenskan.

Sydsvenskan DN SvD

Bara genom att läsa titeln kunde man avgöra vad det skulle handla om. Jag öppnar artikeln och den säger egentligen extremt lite om vad som skett i vanlig ordning. När det rör invandring och de problem det medför talar man tyst eller inget om bakgrunden.

En fotbollsmatch mellan två flicklag i Malmö stoppades sedan ett ungdomsgäng uppträtt hotfullt, kastat ägg och varit allmänt störande. Under andra halvlek beslutade lagens tränare och domaren att avbryta matchen som spelades den 29 maj, skriver Sydsvenskan.

(Sydsvenskan skriver mer om händelsen, där de faktiskt nämner FC Rosengård)

I vilket fall  kunde man trots avsaknad av detaljer i texten i DN direkt utläsa vem förövarna var. Eller snarare vilken bakgrund de har. Jag frågade några andra ifall de kunde utläsa något ur artiklen som inte explicit stod där. Ingen raketforskning direkt. Alla sa att det lär vara invandrargäng som ställt till det.

När man sedan läser att det spelades i Rosengård är saken biff. Men Politiskt Inkorrekt är i alla fall ofta en bra källa, och det bekräftas där.

Nästan alla därinne – Reepalu mest av alla – öste ur floskler om att ”ingen ska hata någon” och ”alla ska kunna leva i fred och säkerhet”. Uttalanden som ingen kan säga något emot – visst – men knappast konstruktivt. För att lösa ett problem måste man först lyckas identifiera problemet och våga säga det högt. Det gjorde ingen, och efter ett antal minuter med flummande och floskler tog jag ordet och sa det ingen vågade säga – det är i princip helt uteslutande den muslimska gruppen som står för antisemitismen i Malmö idag.

Ingen vågade följa upp på min kommentar. När det var dags för Davis Cup-incidenten slog Ilmar Reepalu ifrån sig och sa att det var polisens beslut att spela inför tomma läktare – inte hans eller Fritidsnämnden. Enligt Reepalu kunde inte polisen garantera säkerheten. När jag då surfade fram ett flertal artiklar på min iPhone citerade jag då kommenderingschefen för Davis Cup-matchen, Håkan Jarborg Eriksson:

- Ur polisens synvinkel är det ingen stor fråga, publik eller inte publik. Om den spelas med publik kommer vi däremot att föreslå ett antal villkor om biljettsläpp och annat, säger Jarborg Eriksson.
TT: Skulle polisen klara säkerheten i en fullsatt Baltiska hallen?

-Ja, det hade vi och det är det vi har planerat för hela tiden. Vi har begärt förstärkning från olika delar av landet.

Reepalu slog ifrån sig. Det var polischefen (Ulf Sempert?) som hade sagt att de inte kunde garantera säkerheten. Kommenderingschefen som hade operativt ansvar höll alltså inte med i detta men det bekymrade inte Reepalu eller hans assistent som hela tiden bara refereade till detta samtal med polischefen.

Är det då inte komiskt att Reepalu också sagt följande?:

Min personliga åsikt är att man inte ska spela någon match överhuvudtaget mot Israel i det här läget

[...]

Ja, min personliga uppfattning är att man inte ska spela någon match överhuvudtaget mot Israel i den här situationen.

Nejdå. Ilmar Reepalu försäkrade mig om att han varken kan eller vill styra polisens agerande. Visst är det sant att politiker, på pappret, inte har sådant inflytande. Men verkligheten är en annan. Det är inte många som tror på Reepalus bortförklaringar, och det är väl tur det…

SDS SDS DN SvD

Forskaren Mikael Tossavainen vid det ansedda Stephen Roth Institute for the Study of Contemporary Antisemitism har analyserat hela härvan kring den växande antisemitismen i Malmö och Ilmar Reepalus huvudlösa uttalanden.

Per Gudmunson recensserar rapporten på SvD:

Tossavainen identifierar tre av Reepalus tankefigurer – att jämställa sionism med antisemitism, att göra judar kollektivt ansvariga för Israels handlingar, samt att antyda att en israelisk lobby styr medierna – som klart förankrade i en antisemitisk tradition. Vidare menar Tossavainen att denna tradition förvaltas av en vänster som i sitt motstånd mot Israels politik inte förmår göra upp med det unkna tankegodset. Ju längre ut till vänster, desto värre är det, men liknande argumentation smyger sig inte sällan in i den bredare vänstern.

Detta betyder dock inte att Reepalu är antisemit, ett uttryck man ska vara försiktig med för att inte urholka dess betydelse.

”Det är inte avsikten här att påstå att Ilmar Reepalu anser att judar är illojala mot Sverige eller att det finns en judisk konspiration med syfte att ta över världen. Hans uttalanden kan dock tydligt länkas till dessa tankefigurer, eftersom de är en del av samma underströmmar av tro och myt som omger judar. Med andra ord, Ilmar Reepalu är måhända inte antisemit, men han använde sig helt klart av antisemitiskt språk”, skriver Tossavainen.

Samtidigt sågar Simon Wiesenthal Centret Ilmar Reepalus roll i problematiken:

Efter måndagens försoningsmöte går Wiesenthalcentret till ny attack mot kommunalrådet Ilmar Reepalu (S) och hävdar att ett nytt uttalande ”andas konspirationsteorier mot judar på 1930-talet”.

Samuels skriver att han är besviken över att Reepalu skjuter över ansvaret för judarnas situation i Malmö på ”Stockholm, polisen etc”. Han anklagar också Malmös starke man för att ljuga om vem som beslutade att Daviscupmatchen mellan Israel och Sverige skulle spelas inför tomma läktare.

Läs även mina kommentarer om den filmvisning och efterföljande debatt som ägde rum ett par dagar innan SWC träffade Ilmar Reepalu privat.

Aftonblaskan

Jamal El-Haj är under luppen och artiklarna visar tydligt på det som i internationella kretsar kallas för ”creeping sharia” eller ”creeping islamization”, typ ”smygande islamisering”. Det är sedan länge känt att socialdemokraterna länge raggat röster hos invandrare – speciellt muslimska sådana – och flörtar ohämmat med allt som har med islam att göra. Så även i Malmö, så klart, som har en stor minoritet muslimer.

Jamal El-Haj har kopplingar till Al Aqsa spannmålsstiftelse som åtalades 2008 för terrorbrott. Nu har han alltså, genom socialdemokraterna, utlovat moskébyggen och byggnadstillstånd samt fuskat med valkuvert i valet 2010. SkD skriver:

Men genom löften om att hjälpa församlingar med bland annat bygglov för moskéer har han vunnit sympatier i många läger. Så här förklarar en sunnitisk religiös ledare Jamal El-Hajs popularitet:
– Jamal spelar på (minoritetens) känslor. Han lovar att hjälpa till med nya moskébyggen och mark. Han jobbar med det inifrån Socialdemokraterna.

[...]

Adrian Kaba säger att han hört att Jamal El-Haj arbetat för att det planerade moskébygget i Håkanstorp ska bli verklighet (Salsabil/Islamiska kulturföreningen).

El-Haj fick, föga förvånande, stort stöd i Rosengård och andra invandrartäta områden men i princip inget stöd alls i den stadsdel där han är ordförande (Limhamn-Bunkeflo).

Detta är ett typexempel av islamisering, av hur politiker som är politiker pga av särintressen får inflytande och makt och omedelbart börjar med närmast korrumptionsliknande beteende; man köper i princip röster i utbyte mot moskéer, byggtillstånd och andra tjänster. Bara man får de rösterna. Ett liknande beteende uppdagades i Rinkeby utanför Stockholm när moderater försökte köpa röster i utbyte mot ett moskébygge.

Det finns egentligen bara ett sätt att sätta stopp för eländet – rösta rätt 2014.

Hemliga valmöten gav S-röster
”Politiskt drag att tacka för röster”
Moské på rätt sida gränsen

Den 25 januari samlades ett par hundra personer för att visa sitt stöd till Israel i och med Hamas krigföring mot Israel som pågått under många år. Samlingen skedde på Stortorget i Malmö och hade självfallet tillstånd av polisen. Som förväntat kom också de våldsamma motdemonstranterna, de flesta invandrare och av arabisk härkomst, som i sedvanlig ordning gjorde allt de kunde för att störa vår demonstration. Det dröjde inte länge innan stora glasflaskor, stenar och fyrverkerier ven genom luften. En flaska träffade en äldre dam, själv en överlevande från Förintelsen, på axel. Lite högre upp hade den träffat henne i bakhuvudet med de följder det onekligen hade fått. Polischefen Ulf Sempert, som var på plats, lyfte inte ett finger. Ingen annan heller. Trots att attackerna intensifierades och trots att det var uppenbara lagbrott som skedde framför ögonen på polisen skedde i stort sett ingenting för att upprätthålla ordningen och för att möjliggöra att vår fredliga demonstration kunde genomföras.

Tvärtom. Polisen beslöt till slut att upplösa vår demonstration – trots att vi hade tillstånd och inte orsakade några våldsamheter. Motdemonstranterna däremot tilläts vara kvar, trots rasistiska och hotfulla uttalande, trots våld och trots att de störde mötet så grovt att polisen utan tvekan kunde, med stöd av 24 § polislagen, flytta på motdemonstranterna. Så skedde inte. Inte heller upplöstes motdemonstrationen med stöd av 23 §. Inget skedde. Vi fick stå i regnet av projektiler och under ropen av ”Sieg heil” från de muslimska motdemonstranterna utrymdes vi på smågatorna. Därefter jagades deltagarna av arabiska grupper som ”skulle döda judarna”.

Efter att jag skickat in min anmälan till JO våren 2009 fick jag vänta till oktober innan polismyndigheten i Malmö inkom med sitt yttrande till JO. Därefter har det dröjt ca 1 år för JO att skriva det yttrande som nu publicerats på deras hemsida och det yttrandet får sägas vara minst sagt vekt och undfallande. Mats Melin konstaterar i utlåtandet att polismyndigheten förtjänar kritik för att man inte förhindrade motdemonstranterna för att sabotera den pro-israeliska sammankomsten. Gott så. Men Melin duckar, snirklar och gör det lätt för sig för att undvika häftigare kritik av polisen.

Melin skriver, efter att polisens insatser mot enskilda motdemonstranter misslyckats, att det inte ”framstår … som givet att det var fråga om en sådan svårare oordning som hade kunnat berättiga polisen att upplösa motdemonstrationen”. I min anmälan fanns det gott om videoklipp där man kunde se hur det såg ut på plats och där man tydligt såg stenkastningen, fyrverkeripjäserna och övriga attacker. Anses inte farliga fysiska attacker som ”svårare oordning”? Skånska Dagbladet kallade situationen för ”kravallartad” i en artikel publicerad 4 feb och jag har svårt att förstå hur Melin inte anser det vara givet att det var en svårare oordning.

Det fanns flera andra punkter jag anser att JO är alldeles för mjäkig och vek. Detta kommer såklart leda till att Malmöpolisen kommer fortsätta sin undfallenhet mot aggressiva ”motdemonstranter”. Det verkar som om den som är mest aggressiv avgör vad som händer på Malmös gator och torg.

Här följer min andra inlaga till JO där jag också kommenterar polisens yttrande.

—————

Inledning

POLISMYNDIGHETEN har inkommit med en bedömning baserat på Ulf Semperts redogörelse om vad som skedde 25 januari, där en tillståndsgiven demonstrationen tvingades evakueras på grund av nonchalans och passivt polisarbete. Samtliga länkar i dokumentet kommer att finnas på sista sidan i klartext.

Jag tar här upp både POLISMYNDIGHETEN:s bedömning och Ulf Semperts redogörelse, som dessvärre är direkt felaktiga i många avseenden, samt kommenterar på den dåliga hantering av ärendet som POLISMYNDIGHETEN hittills gjort där man helt ignorerar den detaljerade och ingående anmälan jag skickade in. Inte en enda kommentar om de många fel som gjordes från polisen tas upp. Jag kommer här redogöra för vad som skedde och blir tvungen att ta med detaljer från den ursprungliga anmälan eftersom POLISMYNDIGHETEN helt struntat i dem.

Var det ”svårare oordning” och fara för säkerhet och liv?

Enligt 2 kap 23 § första stycket i ordningsbalken får en allmän sammankomst upplösas om det förekommer svårare oordning eller om det ”medför fara” för de närvarande, och det får göras om mindre ingripanden visat sig otillräckliga.

Jag hoppas att POLISMYNDIGHETEN tittat på det videomaterial som jag gjort tillgängligt från händelsen i Malmö där många och farliga angrepp som vi fick utstå är väldokumenterat. På följande webbsida/blogg kan man se det videomaterial som jag själv filmade:

http://tedekeroth.wordpress.com/2009/01/25/arabist-attacker-peaceful-pro-israeli-demonstration/ ^[Blogg]

Första klippet, 3 min in, kan man se en av de många stenar som kastades.
Första klippet, 3 min och 12 sek in, kan man se ett ägg landa.
Första klippet, 3 min och 26 sek in, kan man se en stor flaska som kastades. Flera flaskor kastades och flera blev träffade. En äldre dam träffades på axeln. Vad hade hänt om den hade träffat henne i huvudet?
Första klippet, 3 min och 35 sek in, ser man en av flera raketer/fyrverkerier/bomber som slängdes mot den tillståndsgivna demonstrationen.

På följande videoklipp kan man också se attackerna och det kaos som infann sig i och med polisens totala handlingsförlamning; hur den icke-tillståndsgivna motdemonstrationen driver bort den fredliga huvuddemonstrationen och det efterföljande kaoset där polishästar rider in för att kontrollera den aggressiva folksamlingen:
http://www.youtube.com/watch?v=vo8NWA7Cszk ^{[Videoklipp nr 2]}

Skånska Dagbladet ^{[Skånskan nr 1]} kallade själva situationen för ”kravallartad” i en artikel den 4 februari:

När nära nog kravallartade scener utspelades mitt framför ögonen på dem, frågade Skånska Dagbladet strax innan evakueringen av manifestationsdeltagarna, om man tyckte att det var rätt att förhålla sig så passiv.

Vi återkommer till samma artikel längre ner.

POLISMYNDIGHETEN skriver också att det hade varit operativt genomförbart att upplösa motdemonstrationen, men Sempert ursäktar sig med att ”det var barn med” och väljer därför att acceptera en högst medveten taktik från motdemonstranternas sida, vilken lyckades – vår demonstration upplöstes istället för deras. Frågan blir då – är det rimligt att man kan ”avväpna” polismakten genom att ta med sig sina barn och därmed få immunitet för att våldsamt angripa en tillståndsgiven demonstration med livsfarliga projektiler? Dessutom hade den pro-israeliska demonstrationen äldre personer också – detta var tydligen inte lika relevant att ta i beaktning för Malmöpolisen.

Ser man på videoklipp nummer två, som visar vad som skedde efter att vi tvingats från platsen, har polisen tydligen inga större problem med att kalla in hästar och hundar – något de vägrade göra tidigare och som Sempert nu skyller på – att det var barn med bland motdemonstranterna. Polisen hade alltså inga som helst problem att ingripa när vi väl var borta från torget! Varför reagerar inte POLISMYNDIGHETEN på denna uppenbara diskrepans?

Det är uppenbart och utom tvivel att den tillståndsgivna demonstrationens deltagare löpte stor risk att allvarligt skadas av de återkommande attackerna från den icke-tillståndsgivna motdemonstrationen. Därför kan reglerna i 2 kap 22-24 § tillämpas då det utan tvivel är ”svårare oordning” som uppkommit. Polisen skulle i detta skede omedelbart upplöst motdemonstrationen, då eventuella punktinsatser som gjordes var helt och hållet verkningslösa.

Vem upplöste demonstrationen?

Punkt nr 3 i POLISMYNDIGHETEN:s yttrande tar upp frågan om vem som upplöste demonstrationen och går helt på Semperts linje där han säger att polisen inte tog ett sådant beslut. Man diskuterar inte alls det faktum att demonstrationen var under attack, och detta pga. att polisen vägrade flytta på motdemonstrationen, och hur det påverkade frågan om att fortsätta demonstrationen.

För det första; den rimliga frågan är om det var arrangörerna som avbröt demonstrationen, eller om det var polisens passivitet som gjorde det. Om Ulf Sempert & CO vägrar beordra polisstyrkan att skydda den tillståndsgivna demonstrationen, om deras försök att ta bort ”enskilda demonstranter” är helt verkningslös och om man finner sig alltså i en situation där det finns reell fara för liv och hälsa – är det då ett ”beslut” att fly? Det är snarare så att valet låg mellan att stå kvar med risken att nästa flaska träffar någon i huvudet (polisen gjorde ju som sagt ingenting) eller att ta sig därifrån. Att, som POLISMYNDIGHETEN gör, kalla det för ett beslut ”ensidigt av arrangören” är att blunda för den verklighet som rådde. Dessutom är det en lögn att det var ett beslut av arrangören överhuvudtaget. Jehoshua Kaufman citeras i Skånska Dagbladet ^{[Skånskan nr 1]} enligt följande:

- Polisen uppgav att man kommer att ha resurser på plats så det räcker och vi måste ju kunna lita på polisen. Och det är inte vi utan polisen som tar ställning till om en evakuering ska göras, säger Jehoshua Kaufman från arrangerande manifestationskommittén Shalom-Fred.

- Det var aldrig tänkt att vi skulle fortsätta manifestationen på annan plats på någon gård i en bakgata. Polisen har helt enkelt missbedömt läget och försöker förklara bort det.

Arrangören säger här i klartext att Ulf Sempert ljuger när han påstår att arrangören avbröt demonstrationen.

Vidare, i det första videoklippet ^{[Videoklipp nr 1]}, 4 min och 22 sek in, kan man se hur en polis mycket energiskt beordrar den tillståndsgivna demonstrationen bort från torget, ner i en liten trång gränd (Kompanigatan) ner mot Kalendegatan. Väl inne på Kalendegatan insåg vi att motdemonstranterna gått runt och gjorde nya utfall mot den nu upplösta demonstrationen. Polisen beordrade därefter samtliga att ”försvinna”. På vägen bort därifrån fanns det grupper med arabiska ungdomar som ”letade efter judarna” som de uttryckte det till varandra när de sprang runt i innerstaden. En tjej träffades i detta skede på benet av en flaska som motdemonstranterna kastade på henne.

En annan händelse, som POLISMYNDIGHETEN inte överhuvudtaget anmärker på, är det faktum att motdemonstrationen saboterade talarutrustningen genom att skära av strömkabeln. Även detta tilläts ske med polisens goda minne.

Jag har pratat med vissa säkerhetsansvariga, som dessvärre inte vill uttala sig i ärendet då de är rädda för att ”samarbetet” med polisen ska bli sämre än det redan är och de vill inte riskera att ”sticka ut hakan”. Detta är dessvärre det klimat som råder i Sverige idag.

Slutsats: Sempert ljuger när han påstår att arrangören valde att avbryta. Det var pga av sabotage och våldsamma attacker samt polisens passivitet som vi tvingades bort från platsen.

Polisens bedömning och agerande

Semperts redogörelse kommenteras i detalj senare i detta dokument.

I polisens egna dokument, ”Rättsläget – allmän sammankomst mm” (hittas här ^{[Rättsläget]}) skriver polisen följande:

”Motdemonstration”

Grundregel; alla demonstrationer åtnjuter samma grundlagsskydd. Skyddet är emellertid inte obegränsat.

Deltagare som ”stör” demonstration med endast plakat, banderoller eller flaggor, eller lugn uppläsning av en appell, bör inte fällas till ansvar enligt denna paragraf.

Om motdemonstranterna däremot genom skrik och skrän eller på annat sätt uppträder på ett sådan sätt att förfarandet når upp till ofredandenivån, bär de kunna dömas för störande av allmän sammankomst.

Man kan utan överdrift säga att var långt mer än ”skrik och skrän” från motdemonstranterna. Trots det – ingen reaktion från Sempert.

POLISMYNDIGHETEN tillsammans med Ulf Sempert anser att det gjordes ett bra förberedelsejobb, citat:

”Sammantaget anser myndigheten att rimliga åtgärder vidtagits före och under insatsen för att säkerställa att den tillståndsgivna demonstrationen skulle kunna genomföras enligt arrangörens önskemål.”

Men det är en grov missuppfattning. Skånska Dagbladet rapporterade ^{[Skånskan nr 1]} följande 4 februari:

Polisen i Malmö har kritiserats hårt för sin passivitet mot de hätska motdemonstranterna vid förra söndagens proisraeliska manifestation på Stortorget. Men redan i förväg hade polisen bestämt att inte ingripa hur hotande motdemonstranterna än skulle bli. Och i de egna leden kokar missnöjet över ledningen.

En polis – som dessvärre känner sig tvungen att vara anonym, citerades enligt följande i Skånska Dagbladet, samma artikel:

- Det fanns inga planer på att ingripa mot motdemonstranterna. Det enda område som skulle utrymmas ifall det hettade till var området som manifestationen fått sig avdelat framför Rådhuset. Antagligen skulle insatsstyrkan ha agerat först om skjutvapen hade figurerat, inte annars, uppger en källa inom polisen till Skånska Dagbladet.

Att många av poliserna anser att Ulf Semperts agerande är skamligt framgår tydligt i artikeln:

Att många av poliserna själva tyckte att agerandet var klandervärt framgick redan på ett tidigt stadium. När nära nog kravallartade scener utspelades mitt framför ögonen på dem, frågade Skånska Dagbladet strax innan evakueringen av manifestationsdeltagarna, om man tyckte att det var rätt att förhålla sig så passiv.

- Nej, det är oerhört flat, väldigt vekt. Vi är många inom fotfolket som tycker så men vi har fått order om att bara stå still, berättade några uppgivna kravallpoliser som bara stod rakt upp och ned och skakade på huvudet mitt under tumultet i söndags.

Detta går alltså stick i stäv med Semperts och POLISMYNDIGHETEN:s bedömningar.

Varför granskar inte POLISMYNDIGHETEN agerandet grundligt och noggrant? Varför struntar POLISMYNDIGHETEN i dessa uppenbara fel som gjorts?

POLISMYNDIGHETEN bedömning och tidigare ärenden

Jag vill poängtera att POLISMYNDIGHETEN har tagit stor hänsyn till Ulf Semperts redogörelse, där POLISMYNDIGHETEN också flitigt refererar till hans version av det inträffade, men jag ser ingen som helst återkoppling till den anmälan som jag inkom med (eller de många andra). Jag har i min anmälan tagit upp ett annat fall som berörde Polisen, som JO behandlade – ärendenr 2128-2006.

JO kritiserade polisen i ärende 2128-2006 ^[JO]:

Rätten att anordna och delta i en demonstration inbegriper självfallet också en rätt att anordna och delta i en motdemonstration. En demonstration måste emellertid kunna genomföras utan att deltagarna riskerar att utsättas för våld från meningsmotståndare. Om det finns en sådan risk, kan detta avhålla individer eller grupper från att öppet uttrycka sina åsikter. Rätten att anordna en motdemonstration innefattar därför givetvis inte en rätt att hindra att huvuddemonstrationen genomförs (se JO 2007/08 s. 140 och där gjorda hänvisningar).

När ett demonstrationstillstånd har beviljats krävs att polismyndigheten avdelar de resurser och vidtar de åtgärder i övrigt som krävs för att demonstrationen ska kunna genomföras i enlighet med det fattade beslutet.

Polismyndigheten hade således en skyldighet att vidta rimliga åtgärder för att det socialdemokratiska partidistriktets demonstration skulle kunna genomföras.

Jag behöver väl inte ens kommentera den uppenbara kopplingen till aktuellt ärende. Vad säger POLISMYNDIGHETEN om detta?
Skånska Dagbladet har en artikel till i ämnet ^{[Skånskan nr 2]}, där Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet och en av Sveriges ledande experter på grundlagsfrågor, uttalar sig. Detta är hans bedömning:

- När en motdemonstration inte längre är en fredlig motdemonstration utan går ut på att störa huvuddemonstrationen, i detta fall den proisraeliska manifestationen som hade polistillstånd, då har grundlagsskyddet för motdemonstranterna upphört. Då kan det bli frågan om olika brott mot allmän ordning.

- Då ska polisen ingripa och man hade visst kunnat upplösa hela motdemonstrationen. Pratar man om att följa särskild polistaktik och inrikta sig på enskilda personer – då ska man också göra det. Det har man inte gjort här. Motdemonstrationen tilläts att spåra ur eftersom polisen inte anstränger sig tillräckligt mycket för att få tag på enskilda våldsverkare.

- De som störde skulle identifierats och omhändertagits och om de övriga motdemonstranterna inte störde så skulle manifestationen ha fått pågå. Har polisen överhuvudtaget tagit reda på vem som är ansvarig för motdemonstrationen? Finns det ingen ansvarig hade motdemonstrationen kunnat upplösas direkt eftersom den då inte heller är grundlagsskyddad.

Notera det fetmarkerade på slutet: fanns det en ansvarig för motdemonstrationen? I Semperts eget yttrande står det klart och tydligt att det inte fanns någon anordnare (se sid 4, andra stycket). Det innebär att deras samling inte är grundlagsskyddad (förutom det faktum att de inte hade tillstånd). Detta är givetvis något som Malmöpolisens ledning var medveten om, vilket också innebär att det Sempert säger i sitt yttrande på sidan 4, tredje stycket, är direkt felaktigt – polislagen 13 c § kunde tillämpas!

Med all ovanstående fakta och argument, blir min fråga till POLISMYNDIGHETEN följande:

Är en demonstration för Israel mindre värd och förtjänar sämre skydd, än t.ex. en socialdemokratisk? Varför ignorerar POLISMYNDIGHETEN uppenbara tjänstefel inom ledningen för Malmöpolisen när det gäller denna händelse? Varför väljer POLISMYNDIGHETEN att skydda polisen, som i sin tur skyddade en demonstration som inte hade tillstånd, inte hade en arrangör, som attackerade och saboterade en tillståndsgiven och fredlig demonstration?
Varför?

Ulf Semperts yttrande/svar

Om vi börjar med sida 2 i yttrandet skriver Sempert följande om ”Mål”:

Konfrontationer mellan individer eller grupper, andra våldsamma aktioner samt angrepp på person och egendom ska förhindras.

Dokumentation och utredningsåtgärder vid brott ska prioriteras för att skapa goda förutsättningar för lagföring.

Ingen av dessa uppnåddes. Faktum är att Ulf Sempert gjorde aktiva val som gjorde att dessa uppsatta mål omöjligen kunde nås. Det blev en konfrontation ”mellan individer eller grupper” som jag detaljerat redogjort för tidigare i dokumentet.

Ingen person, mig veterligen, har åtalats för den misshandel/försök till misshandel/stämplig till misshandel som ägde rum (flaskor, stenar, fyrverkerier, uttalade dödshot, sabotage av utrustning). Inte heller har någon anhållits för hets mot folkgrupp trots att det var flera olika personer som ropade ”död åt judarna” på arabiska. Ingen har hållits ansvarig för den mötesstörning som ägde rum.

Avspärrning

Som en kommentar till avspärrningen vill jag ta upp följande stycke:

En mer omfattande avspärrning [än den som gjordes, min anm] bedömdes också försvåra den tillståndsgivna allmänna sammankomsten huvudsakliga syfte då eventuella åhörare därmed skulle komma att stå på ett sådant avstånd att de inte skulle kunna nås  av sammankomstens budskap.

Här kan jag hålla med Sempert – det är ingen lösning att spärra av eller gömma undan demonstrationen från omvärlden. Då kan man lika gärna inte genomföra den alls. Det är då närmast komiskt att Malmöpolisen, knappt 2 veckor senare (8 feb) spärrade av hela Stortorget och omöjliggjorde att någon åhörare överhuvudtaget skulle kunna nås av sammankomstens budskap. Det är också än mer komiskt att Sempert ville fösa in demonstrationen på Kompanigatan, se kommentar om det nedan.

Sempert fortsätter:

Avspärrningen var så utformad att den även omfattade ett inre område som bedömdes ge möjligheter för deltagarna att vistas utom rimligt kastavstånd från eventuell motdemonstrations tänkta placering.

Återigen ett ypperligt bevis på uruselt polisarbete. Hela vår demonstration var inom ”rimligt kastavstånd” vilket man all tydlighet kan ses på de videoklipp jag länkat till ovan. Det insåg man omedelbart när man kom till demonstrationen, då den första fråga som dök upp var: ”varför står motdemonstranterna så nära?”.

Omfallsplanering

Under rubriken ”omfallsplanering” meddelar Sempert att de hade en plats på Kompanigatan där den tillståndsgivna demonstrationen skulle evakueras till ifall något hände. Sempert beskriver det som en plats som ”omgärdas av byggnader och bedömdes vara säker och betydligt lättare att bevaka”.

Hur rimmar det med vad Sempert skrev bara ett par rader ovanför, där han poängterar att en för stor avspärrning ”bedömdes också försvåra den tillståndsgivna allmänna sammankomsten huvudsakliga syfte då eventuella åhörare därmed skulle komma att stå på ett sådant avstånd att de inte skulle kunna nås  av sammankomstens budskap”? Anser man nu inte att fösa in folk i en avskild gränd – utan insyn – är att ”försvåra den tillståndsgivna allmänna sammankomsten huvudsakliga syfte”?

Sempert använder sig av en viss argumentationslinje när han pratar om en sak, sedan vänder han och argumenterar för en helt annan linje när han pratar om nästa sak.

Dessutom tvivlar jag oerhört på att någon av arrangörerna hade accepterat att bli infösta i en trång gränd, helt utan insyn. Detta är en bild över hur området ser ut:



Den blåa fyrkanten är ungefär var vi stod. Menar Sempert på allvar att en demonstrationen – med syfte att visa åhörare och förbipasserande vad vi säger – ska klämmas in på en undangömd bakgata?

Genomförandefas

Vad gäller upplösandet av demonstrationen säger Sempert i sitt yttrande att insatschefen ”övervägde möjligheten” men att Sempert nekade detta med hänsyn till det fanns ”barn” och ”äldre”. Det fanns barn och i den tillståndsgivna demonstrationen också, framförallt äldre. Det spelade ingen roll för beslutet att upplösa den. Det refereras också till  att det var ”flera hundra” deltagare som inte utövade våld och att det skulle strida mot ”proportionalitetsprincipen” om man skulle upplösa motdemonstrationen.

Sammanfattning: de upplöste hellre den tillståndsgivna, fredliga demonstrationen (med äldre personer också) trots att ingen av dem utförde våldshandlingar, istället för att upplösa den icke-tillståndsgivna motdemonstrationen (utan arrangör) som upprepade gånger attackerade huvuddemonstrationen.

Därefter påstår Sempert att det var arrangören (Kaufman & CO) som ”självmant” upplöste demonstrationen, vilket är en direkt lögn som redan påpekats och diskuterats i detalj ovan – Skånska Dagbladet citerar Kaufman där han tydligt säger att det är påhitt från Semperts sida.

Kommenderingschefens bedömning

På sida 5, stycke 2, säger Sempert själv att ”motdemonstrationen var så störande för deltagarna och innehöll sådana inslag av våldsamheter att de klart även hade motiverat en hot- och risknivå 4…”.

Sempert erkänner alltså själv att motdemonstrationen överträtt sina rättigheter (vilket också redogjorts i detalj tidigare i detta dokument) men trots detta upplöstes inte motdemonstrationen!

Då jag befann mig på plats under demonstrationen frågade jag Ulf Sempert varför han inte agerar (kan ses i första filmklippet här ^{[Videoklipp nr 1]}, 4 min och 30 sek in), då han stod och tittade på medan allt ovanstående utspelade sig.

Jag: ”Vad tänker du göra åt att de kastade en glasflaska rakt in bland folkmängden?”
Sempert: ”Det hanteras av kommenderingen”
Jag: ”Är inte du högsta chef här?”
Sempert: ”Det finns en insatschef som leder verksamheten”
Jag: ”Kan han avgöra vad som ska göras, du har ingenting med det att göra? Vad heter insatschefen?”
Sempert: ”Mats Ti, han sköter detta…”
Jag: ”Har du gett honom några direktiv att inte flytta på mobben?”
Sempert: ”Det är en allmän sammankomst som är grundlagsskyddad”
Jag: ”Men vi har grundlagsskydd, vi har demonstrationstillstånd och då har de ingen rätt att störa oss på detta sätt, de har inte rätt att attackera oss med flaskor”
Sempert: ”Nej, men det är inte det vi pratar om”
Jag: ”Vad är det vi pratar om då?”
Sempert: ”Det är en allmän sammankomst som är grundlagsskyddad”
Jag: ”Är man grundlagsskyddad om man kastar flaskor?”

Sedan ville Sempert inte prata mer.

Han fortsätter senare med att skuldbelägga arrangörerna för den avbrutna demonstrationen och kallar det ”ytterst beklagligt” att ”deltagarnas beslut att själva avbryta sin tillståndsgivna demonstration” gjorde att motdemonstranterna ”lyckades med sitt troliga uppsåt  – att med våld störa ut den tillståndsgivna allmänna sammankomsten”.

Observera här att Sempert själv erkänner att uppsåtet med motdemonstrationen var att ”störa ut” vår demonstration med våld. Trots detta medger han inget eget ansvar för den havererade polisinsatsen och agerar inte när dessa störningar eskalerade.

Sempert refererar sedan i slutet till demonstrationen den 8 februari trots att de har ingenting med saken att göra. Men eftersom Sempert tog upp det vill jag påpeka det motsägelsefulla i att demonstrationen den 8 februari skedde på ett helt avskärmat/avspärrat Stortorg utan någon som helst möjlighet för allmänheten att ta del av vårt budskap. Sempert har själv sagt att det inte är lämpligt med sådana åtgärder (se sidan 6 under ”Avspärrning”). Dessutom attackerades vi ändå med fyrverkerier och hemmagjorda slangbomber.

Är det någon som blivit åtalad för de angreppen? Såklart inte.

Slutsats

Polisinsatsen var från början till slut oprofessionell, ogenomtänkt och dåligt genomförd. Den hade fel fokus och fel syfte – där poliser redan innan instruerats att inte agera mot den icke-tillståndsgivna demonstrationen – och där man redan på förhand hade bestämt sig för att upplösa den tillståndsgivna demonstrationen.

Polisen, fotfolket om man vill, tvingades att stå passiva av polisledningen trots upprepade attacker och våldsamheter där det fanns stor risk för personskador. Kaufman – arrangören – har själv sagt i Skånska Dagbladet att inget beslut om upplösning togs av dem och att det var ett beslut från polisen.

Den allt mer hotfulla situationen bemöttes med likgiltighet från Sempert och kommenderingen, som valde att stå stilla – i strid med gällande lagar och regler, i strid med sina egna dokument och samtidigt som uppenbara våldsbrott skedde framför ögonen på polisen.

Allt detta är redogjort för i detalj i detta dokument. Därtill ställer jag mig undrande till POLISMYNDIGHETEN:s bedömning som helt saknar en ordentlig granskning och analys av händelserna och som utan vidare utgår från Ulf Semperts version av vad som hände – trots uppenbara lögner, trots illa valda referenser till ”grundlagsskyddad allmän sammankomst”, trots flertalet vittnesmål, trots tydliga videoklipp.

Ulf Sempert och kommenderingen måste ta ansvaret för den misslyckade insatsen.

Med vänliga hälsningar,

Lund, 2009-11-15                                    Lund

_________________________________________
Ted Ekeroth

Länkar i klartext:

[Blogginlägg]
http://tedekeroth.wordpress.com/2009/01/25/arabist-attacker-peaceful-pro-israeli-demonstration/
[Videoklipp 1]
http://www.youtube.com/watch?v=GqZtJlG3zso&feature=player_embedded
[Videoklipp 2]
http://www.youtube.com/watch?v=vo8NWA7Cszk&feature=player_embedded
[Skånskan, nr 1]
http://www.skd.se/article/20090204/NYHETER/864811069/1057/*/MALMO/polisernas-order-gor-inget-alls
[Skånskan, nr 2]
http://www.skd.se/article/20090204/NYHETER/494683521/1057
[JO]
http://www.jo.se/Page.aspx?MenuId=106&MainMenuId=106&Language=sv&ObjectClass=DynamX_SFS_Decision&Id=2955
[Rättsläget]
http://www2.polisen.se/PageFiles/21437/Allmanna_sammankomster_media_ESF2008.pdf

SDS DN Skd

När man läser dagens ledare i Sydsvenskan blir man förundrad. Inte med ett ord tar man upp det samband man så desperat eftersöker. Man pratar om hur ”komplext” problemet är med ”rekryteringen” till de kriminiella gängen. Men fråga dig själv: hur ofta rekryteras Anders Svensson till dessa gäng? Vad tror du? Inte speciellt ofta kan man lugnt säga.

Flykten från Malmö, som Sydsvenskan själv rapporterat om, talar sitt tydliga språk. En artikel har titeln Malmöbor flyttar bort från invandrarna och där kan man läsa att:

Invandringens inverkan på Malmö är ett lika starkt skäl som olika boendefaktorer till att allt fler Malmöbor flyttar till kranskommunerna. Kriminaliteten är det vanligaste skälet till att många lämnar Malmö.

[...]

I förra veckan skrev Sydsvenskan om enkäten där 2250 hushåll (nära 70 procent av samtliga utflyttare) fick svara på frågor om varför de flyttat till grannkommunerna.
De vanligaste svaret blev ”trygg miljö”. Vad som inte framgick av enkätsvaren var att ”trygg miljö” för många av de som svarade är lika med en miljö utan invandrare och brott. I enkäten fanns inte ”invandrare” med bland flyttskälen. Men i de personliga kommentarerna förklarar de utflyttade i detalj vad de menar.

Läs mer om situationen i Malmö här.

Från Affes blogg hittar jag lite statistik som kan vara av intresse. Här är en bild, för mer titta här.

SDS SDS SDS SDS SDS

Se även dessa bloggar:
http://demokratbloggen.wordpress.com/2010/06/22/flykten-fran-mangkulturen/