The analysis reveals impressive improvements in the readiness and capability of the Israeli Defense Forces since the fighting against the Hezbollah in 2006. It also indicates that Israel did not violate the laws of war. It did deliberately use decisive force to enhance regional deterrence and demonstrate that it  had restored its military edge.  These, however, are legitimate military objectives in spite of their very real humanitarian costs. 

Rapporten tar också upp den ganska efterblivna diskussionen i media vad gäller ”proportionalitet” och krigföring mot organisationer som gömmer sig bland civila:

The laws applying to targeting are ambiguous or dysfunctional in humanitarian terms. Some buildings like schools merit special consideration, but only require review to determine whether they are really military targets. Hospitals require warning but are not protected if used by an enemy.

De kommenterar det faktum att Hamas och liknande organisationer struntar helt och totalt i ”kriget lagar”, till skillnad från Israel. Ett faktum är att de som inte följer t.ex. Genevekonventionen åtnjuter inte heller dess skydd:

More broadly, such laws and conventions do not bind or restrain non-state actors like Hamas in any meaningful way, and they cannot determine perceptions of the legitimacy of given tactics or means of fighting by non-state actors. In most cases, non-state actors also have ideologies that they believe and declare override most or any restraints imposed  by international law. Israel  labels groups like Hamas as ”unlawful” or ”unprivileged combatants” for these reasons.

The end result is a situation where one side can potentially be limited by international law where the other is not, and that effectively makes international law a potential weapon for the side that rejects and exploits it. It is also a situation that empowers and incentivizes extremists to use civilians as the equivalent of human shields by embedding their forces in civilian populations and areas, and using sensitive buildings like mosques and schools or collocating near them. There is nothing new about such tactics. They also affected much of the fighting in Iraq and now affect the fighting in Afghanistan. Their impact, however, is far more apparent in a densely populated area like Gaza. 

Rapporten pekar också på att Israel inte uppnådde sina mål, då raketerna fortsätter att skjutas från Gaza. Felet som Israel gjorde, igen, var att inte fortsätta offensiven mot Hamas. Hade de gått djupare och snabbare hade man kunnat helt slå ut Hamas stridande styrkor och en gång för alla stoppa vapensmugglingen och raketbeskjutningen.

SvD 1 2 3 4 DN2 3 4 Sydsvenskan 2 3 4 5

BBC:s TV-korrespondent på gränsen mellan Israel och Gaza rapporterade i direktsändning på torsdagseftermiddagen att Hamas sköt tre raketer mot Israel, och skadade fyra israeler, under den humanitära paus som Israel upprättat för att möjliggöra för den palestinska civilbefolkningen att gå ut och handla och ta del av hjälpsändningarna.

Även Haaretz rapporterar samma sak:

The strikes occurred just after 1 P.M., technically the beginning of a 3-hour temporary ‘humanitarian truce’ during which Israel and Hamas have agreed to hold their fire to allow free flow of aid to Gaza.

Jag ser fortfarande inget om detta i svensk media…

SvD DN Sydsvenskan DN

Det finns egentligen tre delar att diskutera här; den faktiska händelseutvecklingen, den juridiska aspekten och den moraliska aspekten. Vi tar det i den ordningen.

Händelseutvecklingen

Under den så kallade ”vapenvilan” som varade i ett halvår sköts det, från Gaza, en mängd raketer och granater mot Israel. Kriget var alltså egentligen börjat långt innan den israeliska motåtgärden påbörjade. Den israeliska försvarsaktionen dröjde väldigt lång tid (fråga de som bor i Sderot) trots ständig beskjutning från Gaza och Hamas.

Några exempel på ”vapenvilan”:
The Jewish Policy Center rapporterade 26 juni 2008 att

Vapenvilan i Gaza bröts igen på torsdagen då terrorister sköt flera raketer in i Negev… Raketattacken var tredje gången som vapenvilan bröts…

Denna attack som nämns ovan utfördes av Fatah, men det är irrelevant då Hamas är ansvariga för sitt område. De har ingått vapenvilan och det åligger dem att upprätthålla den.

Haaretz rapporterar den 3 juli 2008,  14 dagar efter att ”vapenvilan” trädde i kraft att

Militanta avfyrade raketer från Gaza-remsan mot Negev…

Här kan man läsa en rapport från 5 november som säger att

Idag avfyrade palestinierna 35 Kassamraketer från Gaza mot Israel – de värsta våldsamheterna sedan vapenvilan inleddes i juni. Hamas har tagit på sig ansvaret för raketerna…

Här är en rapport från 22 november 2008 som säger att

Tre raketer sköts mot södra Israel…

Exemplen är oändliga. Ska vi titta på vem som formellt sade upp vapenvila då? Här, här, här och t.ex. här står det klart och tydligt att Hamas avslutade ”vapenvilan” (som de brutit massor av gånger). Citat från sista länken:

On Thursday, one day before the official end of the six-month cease-fire arranged by Egypt, Hamas announced it did not intend to renew the cease-fire agreement.

Hamas säger såklart att det var Israel som bröt mot avtalet, vilket man med enkelhet kan se är struntprat. Hamas sade redan när vapenvilan inleddes för 6 månader sedan, att den inte skulle förnyas när den tog slut. Om Hamas genuint hade föredragit fred och lugn, och stoppat de dagliga attackerna, så hade inte Israel behövt reagera nu. Kassamrakterna som regnade över Sderot talar sitt tydliga språk. Vad hände direkt efter att Hamas sagt upp vapenvilan? Jo, raketregnet intensifierades:

Only one Israeli was lightly wounded in the barrage of 19 rockets and three mortars by nightfall. But after a weekend of heavy rocket attacks, Israel’s government threatened to strike back hard.

People Daily skriver, 20 december, att:

More than 20 rockets were fired from Gaza into Israel on Wednesday.

Vad gäller händelseutvecklingen är det solklart att Hamas bröt vapenvilan upprepade gånger genom att beskjuta Israel. De sade också upp vapenvilan och intensifierade beskjutningen därefter.

Den juridiska aspekten

Från FiM:
Genevekonventionen (artikel 28, 4:e konventionen) är tydlig när den säger att militära mål inte upphör att vara legitima militära mål bara för att de placeras i civila områden. Ansvaret för att inga civila ska finnas i närheten ligger helt och hållet på dem som placerat de militära installationerna bland civila. W Hays Parks, expert på internationell rätt och krig, säger att

The defender has the primary duty of protecting the civilian population and removing civilians from military targets, if necessary.

Vidare så ”råkar” de inte befinna sig där. De utnyttjar det fullt medvetet, vilket jag tagit upp i andra inlägg här på bloggen. Ett vittnesmål kan ses här.

Ur en juridisk synvinkel, och i enlighet med Genevekonventionen, har Israel all rätt att försvara sig mot angrepp utförda av terroristerna i Hamas.

Den moraliska aspekten

Israel har en skyldighet att försvara sina medborgare. Det hade alla länder gjort, och även Israel tillåts givetvis skydda sina medborgare från raketattacker och liknande. I en situation är en terrororganisation, med huvudmål att utplåna Israel, dagligen beskjuter israeliska städer måste givetvis Israel reagera på detta och stoppa det. Hamas mål är att förgöra Israel och agerar därefter. Beskjutning intensifierades och det fanns inget annat val än med militära medel stoppa mordterrorn som israelerna fick utstå.

Ett klipp från FiM:

Enda sättet att stoppa Hamas beskjutning än att slå ut dem. Hamas säger själva att de aldrig tänker gå med på fred, eller upphöra med attackerna. De ville inte ens förlänga vapenvilan. I åtta år av daglig raketbeskjutning från Hamas har Israel hållit igen. Över 6 000 raketer har bombarderat skolor, daghem, bostäder, vägar och människor i Israel. Man vet aldrig när de kommer eller var de landar. En inkommande raket skapar samma panik oavsett om den träffar sin måltavla eller inte. På 15 sekunder måste man ner i ett skyddsrum, och de flesta hinner aldrig.

Israel gör allt man kan för att undvika att drabba civila. Hamas siktar på israeliska civila, och mäter framgång i hur många civila israeler, skolor och bostäder de lyckats bomba till smulor. Under Israels operation mot Hamas får palestinierna flygblad, SMS och telefonsamtal i förväg, som uppmanar dem att evakuera för att inte skadas när ett närliggande Hamasmål ska attackeras. Marktrupper sätts in istället för flygvapnet i tätområden med stora risker för soldaterna, just för att reducera civila skador. Om Israel, i likhet med Hamas, inte hade tagit dessa hänsyn skulle operationen kunnat vara över på en halvtimme.

DN DN DN DN SvD SvD HD HD Sydsvenskan Sydsvenskan Sydsvenskan SvD

SvD Sydsvenskan DN

Israel shells near UN school, killing at least 30

By IBRAHIM BARZAK and STEVE WEIZMAN, Associated Press Writers

…

The Israeli army said its soldiers came under fire from militants hiding in the school and responded. It accused Gaza’s Hamas rulers of ”cynically” using civilians as human shields. Residents confirmed the account, saying militants were seen staging attacks from the area.

…

The army said two Hamas militants — Imad Abu Askar and Hasan Abu Askar — were among the dead.

Two neighborhood residents confirmed the Israeli account, saying a group of militants fired mortars from a street near the school, then fled into a crowd of people in the streets. Israel then opened fire.

The residents, who spoke on condition of anonymity because they feared for their safety, said the Abu Askar brothers were known low-level Hamas militants.

DN Sydsvenskan

Fury continues to mount worldwide about the senseless loss of civilian life in Germany caused by England’s callous bombing of German cities including Berlin, Hamburg and Dresden.

As of today many innocent German women and children have died in these utterly brutal bombing missions. And now there are ground offensives starting on mainland Europe.

The English have claimed that they are merely retaliating against the V-1 flying bombs being launched indiscriminately by Nazis at their civilian population in London, Manchester, Liverpool, Birmingham, Coventry and other cities. The English point out that their enemy is sworn to its utter destruction and has used the missiles and flying bombs against its civilians without any regard to English loss of life.

och lite senare

Of course England has a right to exist. Of course England has a right to defend itself. But it should ensure that its responses are PROPORTIONATE.

Since many more Germans are dying than English – the English should either tone down the success and accuracy of their bombing – or allow the Germans to catch up on the death count.

To be honest – if more English women and children were dying – we wouldn’t feel quite so bad about the number of Germans dying. But it’s just so UNFAIR that more Germans are dying…